Ett mycket långt inlägg om sommarlängtan och minnen.
Sitter i vardagsrummet.
Sommaren känns ganska långt borta just inatt. Det är snöstorm ute just nu och jag kan knappt se ut genom fönstret eftersom det flyger runt så mycket snö. Det får mig att längta till sommaren. Väldigt mycket.
Vintern är bra på ett sätt. Man behöver inte längre svettas ihjäl när man vaknar på morgonen. Man behöver inte känna hur det klibbar nedför ryggraden när man har suttit för länge i solen. Det är vackert ute. Jag gillar att det biter om kinderna när man kliver ut och att man kan komma in i en varm lägenhet när man har varit ute och gått i 22 minusgrader.
Men sommaren.
Den där speciella smaken cigaretten får när man tänder den en sommarnatt. Hur gott nyklippt gräs luktar precis när människor tar fram sina gräsklippare. Speciellt när man sitter på en vespa i sextio kilometer i timmen, vinden stormar mot ansiktet och den lukten fyller varje tomrum framför en. Det älskar jag.
Hur skönt det är att vakna upp på morgonen och sätta sig i skuggan på balkongen med en Coca Cola i handen. Känna hur värmen trycker, men att det ändå inte blir för varmt. Hur solen sakta men säkert kryper mot en och att man till slut måste gå in för att solstrålarna bränner så förbannat i ansiktet och på armarna.
Den speciella känslan när man ligger i Mölndal och ska somna. Hur lätta - men ganska kalla - sommarvindar smyger sig in runt omkring en. Hur man hör regnet forsa utanför och man märker hur varje lukt fördubblas. Hur gräslukten blandar sig med blöt asfalt och vind.
Den underbara känslan när en åskstorm drar sig in över Luleå. När himlen plötsligt öppnar sig över en och det regnar i flera timmar. Hur det smattrar och tjuter på taket och hur åskan knallar någonstans längre bort. Att sitta vid balkongen med öppen dörr och läsa en bok medan regnet fortsätter. Hur gott det luktar ett par timmar senare. Hur gräset fortfarande är blött efter nattens regn när man har klivit upp på morgonen. Hur plötsligt hela Luleå har blomstrat igen efter en tid av torka.
Att strosa på kokhet asfalt utan skor - med en sjal lätt slängt över huvudet pågrund av att solen är för stark. Att kisa mot solen för att se personen framför en som pratar. Att plötsligt kliva på ett vasst gruskorn utan skor och vråla till. Hur man försiktigt småjoggar på grusvägar utan sandaler och tusentals svordomar kommer ur munnen. Hur skönt det är att sedan hoppa till en gräsfläck och märka hur fötterna sjunker ner bland gräset och jorden. Hur svalt gräset känns mot fotsulorna.
Den där speciella lukten som kryper upp till en när någon börjar grilla kött. Hur röken sticker och svider i ögonen på en. Märka hur röken förföljer en; även fast man byter plats hela tiden. Gå omkring på stugans altan och vänta på att middagen ska bli klar. Sätta sig ner under parasollet och öppna en nyköpt bok. Hjälpa mormor att lösa korsord i skuggan. Bli irriterad på mamma när hon säger att jag ska sola litegrann. Att, helt enkelt, sitta ner under parasollet med fötterna på bordet och bli glad varje gång en kall vindpust tränger sig fram.
Att sitta i skuggan under en björk på Hertsön och förbanna solen. Klaga på värmen. För att sedan upptäcka hur svala vindarna blir när solen tillslut går i moln i Norrbotten. Att man plötsligt kan röra sig snabbare utan att förvandlas till en pöl av svett på marken under en. Men hur man ändå envisas med att vira en sjal runt halsen på sommaren. Hur man inte vill släppa taget. Men hur man till slut måste ta av sig den för att man inte kan andas av den tryckande värmen.
Hur man barnsligt springer på Centrum för att en ilsken geting är ute efter en. Hur man panikslaget ropar att den kommer döda en och hur irriterad man blir på Bea för att hon kan stå, lugnt och sansat, medan en geting kryper runt ögat på henne. Hur man vill skaka henne för att hon alltid säger: "Var bara lugn - spring inte."
Hur man panikslaget börjar att skrika när man upptäcker att en stor insekt sitter på ens arm efter man har legat i gräset för ett tag. Hur man springer upp och frenetiskt börjar vifta med armarna.
Att lugnt åka runt i Köpenhamns kanaler och kolla på staden medan solen skiner. Se hur en del av Köpenhamn är byggt som Amsterdam av en tidig konung. Se hur PRIDE festivalen precis har slutat; men att festivalen fortsätter att leva sitt egna liv på gatorna i Köpenhamn. Att sitta på Woodstock i Christiania - dricka en kall öl och ta en cigarett. Hur hundar springer lösa runt ens ben och hur atmsofären är fylld av sötröka, öl och glatt humör. Känna vibrationerna av en tung trance låt som plötsligt börjar pumpas ut ur högtalarna. Känna genuin lycka över att vara människa just då.
Att stanna ute hela natten tillsammans med en kompis; för att sedan komma hem sju på morgonen och somna på en gång. Att sitta hemma hos en killkompis och kolla på skräckvideos och vara övertrött. Att sitta på en varm strand på natten och dricka öl framför en brasa som endast skänker mysfaktorn och inget annat. Värme av eld behöver man inte på sommaren; den har man även fast det regnar och blåser ute.
Första dagen i Göteborg. Att känna att man har kommit hem när man kliver av tåget på centralstationen. Att strosa runt på gatorna i staden och kolla på människor. Att virra bort sig i Göteborg tillsammans med Alice och vara tvungen att fråga en tant efter vägen som har fem pudlar. För att sedan upptäcka att Nordstan precis låg runt hörnet. Hur stolt man kan vara att man själv måste beskriva vägen till Brunnsparken till en man som till och med pratade göteborska. Skänka pengar till en hemlös man under 7-eleven och inte bry sig om han köper öl, knark eller en macka. Så länge han blir glad för stunden, tänker man.
Att sitta tillsammans med Tåwe, Bea och Alice på Hertsö Centrum och kedjeröka och prata skitsnack med varandra. Svalka sig med iskall Coca Cola. Två springer in på ICA och köper glass. Hur man drar sig för att gå hem och äta middag. Så man bestämmer sig för att slösa upp sina sista pengar på kebab istället. För vem orkar bry sig om kalorier och sockermängder på sommarens varma dagar? Att dra upp gräs med händerna och bli grön om fingertopparna. Att se hur människor springer fram och tillbaka över centrum för att hinna handla middag innan ICA stänger 21:00.
Ja.
Sommar - vad ska man säga? Jag är less på snöblasket. Jag är less på att konstant frysa. Jag är less på att inte göra någonting speciellt. Jag vill inte sitta hemma hos mig och se på film längre. Vill inte klä på mig femton lager av kläder för att kunna vistas ute i fem minuter.
Jag vill ha sommar.
2010-03-01 @ 02:24:44
