Jag, mamma och Ronja sitter och kollar när grannarna "uppfostrar" sin vita herdehund. Dom har anlitat en hundtränare (eller vad han nu vill kalla sig för - idiot tycker jag passar perfekt) och han ska visa dom hur dom ska gå till väga. Problemet är att han är en jubelidiot. 1) Hunden är livrädd för honom. Hukar undan med svansen mellan benen och försöker komma bort från honom 2) Människan ska nu visa hur man ska göra med hunden. Så han griper tag i nackskinnet (på sidorna) på hunden och börjar att ruska hunden. Fram och tillbaka. Observera här att han alltså står och river, ruskar och gör illa en redan nervös, stressad och rädd hund.
Sedan får hundens matte ta över och hon fortsätter med slitandet. Hunden är fortfarande rädd. Plus att den har försökt hugga både matten, hussen och tränaren flera ggr nu. Plus att jag kan tänka mig att hussen och matten är rejält stressade över allting och inte hanterar situationen bra. För ens egna energi är ju det viktigaste. Plus att direkt efter hunden försökte hugga matten så klappade matten hunden. Bra, uppmuntra ett dåligt beteende, gör det.
Och jag blir så arg att jag kokar. Man ska aldrig behöva göra illa en hund för att den ska förstå vad man vill. En hund kommer inte förstå vad du vill om du gör illa den. Det blir motsatt effekt. En hund ska respektera dig för att du är "flockledare" och dominant. Inte för att den är livrädd för dig. Gah, jag blir så arg. Och att en utbildad hundtränare gör så mot en hund? Jag satt bara och väntade på att en knytnäve skulle flyga över hundens nos. Det hade inte förvånat mig för fem öre. Ni kanske tror att han bara ruskade till lite - men det gjorde han inte. Han ruskade. Hårt. Det såg brutalt ut.
Sedan att vita herdehundar tydligen är instablia i psyket gör ju inte saken bättre. Så, nae, jag tänker inte bara sitta och kolla på. Jag ska leta upp detta rikspucko till hundtränare och skicka ett mail för att berätta till honom vilken jävla idiot och okunnig människa han är! Jag förstår faktiskt inte hur vissa människor får jobba med djur av olika slag. Och jag vet inte, det finns säkert många som tycker att en hund ska 'tåla lite'; men i mitt huvud är det oacceptabelt att vinna över en hunds respekt med våld. Det blir aldrig bra i slutändan.
Gick på Stina-Lees blogg och såg att hon hade skrivit om ett avsnitt ur Uppdrag Granskning.
Jag var tvungen att kolla på avsnittet - och det kan ha varit det äckligaste och mest tragiska jag har sett i hela mitt liv. En flicka, som dom kallar för "Linnea", blir våldtagen av "Oscar" på en skoltoalett för ett år sedan. Hon berättar för sina vänner, men dom tror henne inte. En massa rykten om att "Linnea" skulle ha ändrat sin historia börjar att skapas och tillslut står nästan hela samhället Bjästa mot henne. Ingen tror på hennes historia och vad som har hänt med henne.
Facebookgrupper skapas - tjejer och killar säger att "Linnea" är en hora som förtjänar att dö. När denna "Oskar" sedan erkänner i ett förhör tror man att allting ska bli bra igen. Men tydligen inte. Även fast svinet har erkänt sig skyldig till brott fortsätter Bjästa att stötta honom och stryka honom medhårs. Till och med vuxna kvinnor väljer att tro att Oscar är oskyldig. Dom säger att "Linnea" endast ville hämnas på honom.
Så kommer skolavslutningen. Denna "Oscar" kommer dit och börjar dela ut blommor till sina klasskamrater i kyrkan. Dom applåderar, jublar och ställer sig upp för honom och prästen säger att det var väldigt fint gjort. Sedan får man veta att denna "Oscar" hade gått ut samma kväll och våldtagit en till ung tjej. När reporten frågar prästen vad han tycker om det vräker prästen ur sig: "Åh, stackars pojke..." Man hittar senare DNA i tjejens trosor och har nu starka bevis att "Oscar" även har våldtagit henne. Försvinner grupperna? Slutar dom stötta honom? Tror dom på tjejerna? Knappast.
Det gör mig så jävla förbannad. Det känns nästan overkligt att sådan här ointelligens och trångsynhet finns i "fina" och "underbara" Sverige. Hur kan ett helt samhälle ställa sig mot en våldtagen flicka och säga att hon ljuger? Att hon endast gör detta för att hon vill hämnas och få en summa pengar? Hur kan vuxna kvinnor sitta och säga att "hon ville detta" eller att "det är ju bara och bita ifrån!"? Hur kan man göra det? Vad är det som får människor att bete sig så på det sättet? Det är ju sinnessjukt.
Det som gör mig mest förbannad är att ingen tror på henne även fast killen erkänner. Dom väljer att jubla för honom i Kyrkan; även fast han har kränkt en tjej på det värsta sättet. Han har kränkt och förstört ett mänskligt liv och han får applåder i kyrkan. Och allt hat som föddes ur det här. En tjej säger: "Vi ska bränna dom på bål. Vi ska krossa varje ben i kroppen på dom sakta - så att dom får lida." Vad fan driver en människa att säga sådant om våldtagna tjejer? Om två tjejer som behöver allt stöd dom kan få.
Hur ska unga tjejer våga berätta till polisen efter detta? Dom får ett klart och tydligt budskap: Ingen kommer att tro på dig. Ett nej är alltid ett nej. Det spelar ingen roll om du flörtade med killen, använde en kort kjol och var berusad. Ett nej är alltid ett nej. En annan människa har inte rätt att göra sådana här saker mot en annan människa. Men tydligen är människorna i Bjästa alldeles för inkompetenta och idiotiska för att förstå det. Jag hoppas att tjejerna, "Linnea" och "Jennifer", kommer kunna gå vidare efter detta och må bra. Att dom aldrig behöver återvända till Bjästa.
Vill passa på att rekommendera en bra bok, som handlar om just detta. Boken heter "Flickan och skulden - En bok om samhällets syn på våldtäker". Det är en riktigt bra bok som handlar om precis det här. Hur vissa människor säger att "Men om gjorde si och så får hon skylla sig själv" och en massa annat. Tung bok. Men läsvärd!
Vad hände med det livsfarliga viruset egentligen? Skulle inte väldigt många dö av detta virus? Var det inte rubriker om att det var livsfarligt och att man kunde bli förlamad och dödssjuk av vaccinet? Nu i efterhand är det väldigt roligt att komma ihåg det. Hela jorden blev rabiata över detta och låste in sig i sina hus eller lägenheter. Jag själv var livrädd först. Skulle prompt inte äta griskött. Sedan lugnade jag ner mig och förstod att svininfluensan bara var en liten fis i rymden som sakta men säkert skulle tyna bort.
Men lite roligt är det att det blev sådan uppståndelse. I slutet skulle till och med jag och Bea ta vaccinet, eftersom det stod i tidningarna att två killar hade dött utan bakomliggande sjukdom. Men, sega och obrydda som vi egentligen är, tog vi oss aldrig in till stan för att göra det. Jag tror till och med att jag åkte in till stan en gång för att göra det; men att jag fick annat i tankarna och glömde bort det. Så jag tog det aldrig. Och jag överlevde svininfluensan. Jag överlevde den livsfarliga smittan! Nähe ni, det här var ganska töntigt faktiskt. Man skäms ju lite över all media nu - som bombade oss med att vi var dödsdömda och att domedagen var nära.
Svininfluensan är över. Nu ska vi bara vänta och se om jorden går under 2012. Spännande!
Gå in på Heja Abbe och skänk 30 kronor till Alla barnhjärtans månad och hjälp en liten tjej eller kille att laga det som har gått sönder. Trettio kronor är inte mycket att offra och om man tillsammans väljer att skänka en liten, liten del kan en stor del skapas mycket snabbt.
Nuförtiden hittar man ju sin musik överallt. Jag kommer ihåg på den gamla goda tiden då man blev överlycklig när ens favoritlåt spelades på TV istället. Då man hade MTV och ZTV gratis. Ja, det finns väl anledningar till att åren '85 till '00 kallas för MTV-generationen. Vi kallas för den Naiva Generationen också... Men det har ingenting med detta att göra. Nu har jag MTV igen och man hittar fortfarande musik där. Man blir lite nostalgisk. Även fast största delen av MTV handlar om olika TV-program såsom Jackass och The Hills nu. Fast då är det ju gött att man har MTV2 ett snäpp framåt och där är det bara go musik.
Men.. Jag vet inte riktigt vad jag ville komma fram till. Menade bara att man hittar sin musik överallt nu. Gatan, google, Youtube, bloggar, olika hemsidor och på en massa andra ställen. Till och med MP3-tiden känns diffus. Som att det ägde rum för 100 år sedan och inte för kanske.. 3-4 år sedan. Nuförtiden är det ju inte ens ipods - det är ju mobiler. Fan, jag tror att laptopen kommer bli passé pågrund av iphonen också. Eller ja, iallafall för dom jävlarna som har råd med dom, eheh.
Fast äh, jag är inte brydd om internet på min mobil. Jag använder det knappt. Datorn min stannar hemma och är där när jag behöver den. Musiken är ju i mobilen däremot. Dock förstår jag inte heller hur människor orkar kolla på film i sin mobil? Det är ju minimalt. Det går ju inte. Jag hade iallafall aldrig klarat av det. Snart kommer man väl kunna göra allting med sina mobiler. Fan, ibland önskar jag att jag fortfarande hade min 3310 med snake. Good ol' times. =)
För ett tag sedan kom jag och Tåwe in på en hemsida som sålde saker till hundar. Såsom koppel, bäddar, täcken och allt som hör till. Allting var bra tills vi hittade en bild på en jättefin amstaff (som säkert är supergo och världens snällaste). Det var den enda bilden på en "kamphund" på den hemsidan och den gjorde reklam för koppel till aggressiva hundar. Nej, jag blir bara förbannad. Jag vet inte om det är ett ärlig misstag från deras sida - men i sådana fall är det ett tragiskt sammanträffande.
Sedan hittade vi en hundvagn. Som ser ut som en barnvagn. Vadfalls? Kan hunden inte promenera själv längre? Måste hundar eskoteras i en vagn som skulle rymma ett litet mänskligt barn? Det är det sjukaste jag har sett i hela mitt liv. Visst, man förmänskligar sin hund till en viss grad, men att köpa en barnvagn till den och skjutsa runt den som en liten bebis är inte okej någonstans.
Det stod att den inte ska användas till vanliga promenader; utan endast om hunden är stressad om man till exempel ska hoppa in på ett tåg eller är i stan. Men det är fortfarande ingen bra anledning tycker jag. 1) Det finns säkert lata och okunniga människor som köper en barnvagn till sin hund och tror att den fungerar bra på promenader, jag lovar! 2) Om din hund är stressad i sådana situationer är det väl kanske en bra idé att träna bort det beteendet? Inte trycka ner hundstackaren i en vagn och tro att allting löser sig.
Sedan finns det tikskydd som ser ut som spetstrosor som kvinnor i Slitz lika gärna kan ha på sig. Varför ska man pracka på sin hund sådana saker? Visst, det kanske är sött eller fränt, men det är ju en hund vi pratar om. En hund behöver inte ha på sig en spetstrosa eller en rosa klänning med blommor på. En hund ska alltid få vara en hund. Jag kan nästan se det som våran skyldighet. Vi tog fram sällskapshunden. Då kan vi, så gott vi kan, försöka ge den sin naturliga tillvaro. Inte en rosaplastig tillvaro som vi människor anser som "sött" eller "fräsigt".
Man ska inte försöka göra sin hund till en människa på det sättet. Jag säger det igen så att ingen missförstår mig: det är klart att man förmänskligar sin hund till en viss grad, men nu pratar jag om överdrifter och nonsens. Man måste ju komma ihåg att hunden fortfarande är en hund. En hund är inte en människa. En hund ska fortfarande kunna leva som en hund alltid har gjort. Ett hundliv spenderas inte i en barnvagn med en fluffig prinsessklänning. Och vissa människor undrar vad dom gör för fel? Ja, tänka sig.
Hon hade skrivit om invandring. Hon tyckte att vi ska ta bort slöjorna och kommentarerna strömmade in. Många höll med henne. Ut med alla slödder. Sverige ska förbli svenskt. Jag hatar blattarna. Jag tänker inte skriva, ännu en gång, vad jag tycker om det. Ni vet vad jag tycker om det. Men alltså - jag blir ledsen. På riktigt. Jag orkade inte ens bli arg på henne och det lilla packet som följde efter henne och höll med henne. Jag skakade bara på huvudet och lämnade en liten kommentar. Jag orkar inte sitta på en liten blogg och skriva för blinda ögon längre. Om denna blogg blir stor en vacker dag ska jag skriva inlägg om rasism och nazism on daily bases. Men nu orkar jag inte. För det känns som att varje gång man har tystnat ner en rasist så föds det en ny. Vad ska man göra?
Jag kör en revolt och blir medlem i Svenska Afghanistankommittén imorgon istället. Där skickar du 300 kronor/år till Afghanistan och hjälper dom. Varför? Jag gillar Afghanistan. Mitt fadderbarn bor där. Hela byn som jag hjälper bor där. Jag tycker om landet. Sedan om det skulle finnas någon som läser denna blogg som tycker att jag är äcklig eller är en rasförrädare för att väljer att hjälpa utlänningar: Bite me.
1) Svenska killar på ett forum på Flashback tycker att svenska tjejer är luder om dom har sex med utländska killar. Att dom är slödder, luder, horor etc. Dom tycker att invandrarna ska hålla sig till sin egna ras och inte sno "deras" kvinnor. Att invandrarna är opålitliga och hemska människor (eller djur, apor, blattar som dom kallar dom). Jag sitter och skrattar arslet av mig när jag läser. Det är ju svennebananerna som beter sig som tvättäkta grottmänniskor just nu. Fast samtidigt blir jag mörkrädd. Stackars människor med sådana tankesätt: jag hoppas dom aldrig skaffar barn och för sin låga intelligens vidare.
2) En brud på FB undrar vad det är för fel på hennes sambo. Hon har hittat barnporr på hans dator och undrar nu vad hon ska göra. Well, lämna det äckliga aset och anmäl honom. Skitsamma om han är "the love of your life", han sitter fortfarande med barnporr på sin dator och det är ett sjukligt beteende. Ja just det, i slutet av tråden tillägger hon: Vi har funderat på att skaffa barn. Ja men sisådär, vilken exemplarisk idé!
Jag förstår faktiskt inte varför jag tvingar mig själv att besöka den där hemsidan dag in och dag ut. Alla FB:are är ju antigen rasister eller allmänt sjuka i huvudet. Jag menar; vilken normal människa startar en tråd och ber om att få länkar till bilder på krossade käkar? Ja, visst kan man hitta roliga saker där och det är roligt att sitta och läsa vad sjuka människor pratar om - men ibland blir jag bara mörkrädd av det där forumet. Det enda som man kan sitta och läsa dag in och dag ut utan att bli mörkrädd är Tripp- och rusrapporter och Drogakuten.
Ville inte skaka hand - vägrades hjälp av Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen vägrade hjälpa en utländsk man för att han inte ville skaka hand med arbetsgivaren. Anledningen till det var för att det stred mot hans kultur/religion. Istället hade han bugat sig och lagt sin hand på bröstet. Men dom vägrade hjälpa honom att hitta en praktikplats pågrund av det.
Är dom seriösa? Hur kan vi, svenskar, sitta hemma och klaga över att invandrarna gör allt för att inte komma in i vårat samhälle -- när vi behandlar dom på det här sättet? Det är ju barnsligt. En människa ska inte missa en chans till jobb bara för att han eller hon inte vill skaka hand. Det roliga är ju att detta inte hade hänt om mannen i fråga hade varit svensk med ljust hår och ljusa ögon. Då hade arbetsgivaren troligtvis gett honom praktikplatsen för att sedan komma hem till sin familj och berätta att "en lustig man kom till jobbet idag..." - Jag är hundra procent säker på det.
Nu skriver Mathias Sundin om det. En upprörd folkpartist som börjar tjöta om "Ska vi acceptera att elever inte vill ha sexualkunskap?" eller "Ska unga pojkar kunna kräva att inte bli berörda av kvinnliga lärare?" Jag förstår inte riktigt hans poäng här. Klart att man inte ska acceptera det; men är det verkligen så viktigt att man skakar hand med varandra när man träffas? Går jorden under om någon väljer att inte göra det? Erik Eriksson kommenterar:"I gamla tider i Europa så hälsade man inte på en annan människa för att visa att denna person var lägre stående, livegen, slav eller en paria i samhället. Det gör denna handling till en enormt större kränkning mot kvinnan och mot vår kultur, historia och sedvänjor mellan människor." Newsflash Erkan: Om du är kvinna inom islam vill du inte heller skaka hand med en annan man. Jag säger inte att jag förstår deras tankesätt; men det är klart att vi alla ska kunna acceptera det. För vad spelar det för roll egentligen? Jag tror inte att mannen i fråga kollade på den kvinnliga arbetsgivaren och såg henne som en "slav" eller en "paria". Han är uppväxt i den kulturen och med den religionen. Acceptera det. Det är inte mycket svårare än så.
Vissa som kommenterar Mathias Sundins krönika vill att vi ska införa ett slags tvång till "handskakning" och det är troligtvis det konstigaste och skrattretande förslag jag någonsin har sett. Ska Sverige - ett demokratiskt land - införa ett tvång om denna sak? Snälla. Ett demokratiskt land tvingar inte människorna att göra saker. Det är samma med hijabfrågan. Vissa (och jag med) säger att det är upp till var och en att bestämma om dom vill använda hijab eller inte. Vi behöver inte lägga oss i vad andra människor väljer att ha på sig. Men nej, vissa säger att vi ska införa ett tvång. Vi ska tvinga muslimerna att ta av sig sina hijabs. Men det är inte demokrati.
Jag tycker att foppatofflor är världens fulaste sandal. Förbjud människor att ha den! Patetiskt, eller hur? Japp, men det är precis samma sak. Om ni inte trivs med att leva i ett demokratiskt land där människor får klä sig hur dom vill -- flytta till Iran. Där tvingas kvinnorna att ha på sig hijab. Där är det förbjudet att vistas utan den. Och som sagt: Det är precis samma sak. Det spelar ingen roll hur än man vrider och vänder på det.
Men för att komma tillbaka till ämnet; Hoppas att mannen får ett fett skadestånd nu. Han blev diskriminerad och det är inte acceptabelt. Om arbetsgivaren i fråga hade ramlat eller hållt på att drunkna är jag hundra procent säker på att mannen hade sträckt ut sin hand för att hjälpa henne. Det handlar ju inte om att han äcklas utav henne eller ser ner på henne för att hon är av ett kvinnligt kön. Hur dumma är vissa människor egentligen? Acceptera bara att han inte vill skaka hand när han hälsar på andra människor. Om det irriterar dig har du allvarliga problem. Om fallet är så är det du och inte mannen som behöver hjälp.
Människor som går emot detta är ungefär lika dumma som den där nazisten som sa:"Jag önskar att jag kunde flytta till ett land där dom inte tog emot invandrare."
Jag är nervös. 14:00 imorgon kommer jag ha möte med olika personer; om gymnasiet. Jag kommer sitta och prata med okända människor i en webcam som hackar och byter färg hela tiden. Ja, det kommer ju bli intressant att se hur det går till. Men jag får väl försöka flika in att den är trasig och att den ska bytas ut. Annars kanske dom tror att jag är en psykedelisk människa som gillar att äta LSD som lördagsgodis.
Så imorgon börjar det. Imorgon ska jag träffa min mentor och sedan börjar min framtida skolgång. Samhällsvetenskap. Jag är nervös och ivrig. Ska bli underbart att plugga på riktigt igen och fylla huvudet med information. Ni vet, jag är ju en nörd, jag blir dammig i hjärnan om jag inte läser en bok på en hel vecka. Jag behöver onödig information och texter om jag ska fungera normalt.
Sedan vet jag inte hur allting blir. 4 kurser hos Nätbildarna och Samhällsvetenskap. Jag kommer klara det: jag är säker på det. Jag kommer vara mycket less stundtals, men det är bara att bita ihop och fortsätta. Om jag ska ta mig någonstans i livet kan man inte sitta och jobba halvhjärtat. Nej, det är dags att rycka upp sig nu. Jag har ju så mycket jag ska hinna göra med mitt liv.
Jag undrar hur det blir om Tåwe får jobbet i Winchester eller Southampton. Jag undrar hur det blir om kvinnan skriver tillbaka och berättar att hon har blivit anställd. Jag undrar hur det blir om svenska ambassaden skriver tillbaka till mig och berättar hur jag ska göra för att kunna stanna i England i ett år. Det skulle vara underbart att lämna Sverige och bosätta sig i England för ett år (eller mer - man ska aldrig säga aldrig). Wow, man skulle ju komma hem med så mycket erfarenheter och livslust. Man kanske aldrig mer vill komma tillbaka. Man kanske till och med kommer hem, stannar i ett par månder och inser att man inte hör hemma i denna stad längre - så man flyttar tillbaka och ser aldrig tillbaka.
Äh, jag har ingen aning hur framtiden ter sig. Jag har ingen aning. Men det är mycket jag skulle vilja göra iallafall, med mitt liv, och jag hoppas att jag får chanser att göra dom sakerna. För den här staden är liten och den har inte mycket att erbjuda. Jag känner en hatkärlek mot Luleå. Men världen är alldeles för rund för att sitta i ett hörn och sura. Jag har aldrig förstått (och kommer aldrig att göra det, förlåt om någon tar illa upp nu) hur vissa människor inte vill resa någonstans. Hur dom endast vill stanna här när det finns en hel värld utanför! Hur dom kan nöja sig med att endast stanna inom Luleås fyra väggar när resten av världen ligger öppen och väntar på dom.
Sedan vill jag inte höra att jag "drömmer alldeles för mycket" och "gör för lite". Ja, jag drömmer - your point is? Jag har fantasi för femtio personer och jag gillar att drömma. Jag gillar att tänka ihop scenarion om hur man reser till olika ställen och gör olika saker med sitt liv. Kanske för att jag känner mig instängd i den här lilla staden. Som att Luleå inte riktigt räcker till. Men vad ska jag göra? Jag är 18 år och har ingen inkomst. Jag kan inte göra sakerna som jag vill nu. Men dom drömmarna som ligger mig närmast om hjärtat kommer alltid finnas där och en vacker dag kommer dom förhoppningsvis bli sanna. Att drömma mycket visar endast att du lever.
Jag är vaken och medveten; men ibland är det skönt att stänga av och fantisera och planera om saker man skulle kunna göra. Det är inte bara jag som gör det. Jag vet inte hur många planer jag, Tåwe och Bea har tillsammans. Roliga och bra drömmar. Som kanske inträffar en vacker dag; man vet aldrig. Hur som helst är det konstigt att störa sig på att folk har drömmar. Det påminner mig om diktatur.
Nu blev det off topic. Men allt jag vill säga var är att jag är inte speciellt rädd för framtiden längre; jag är ivrig.
Sitter och kollar på en film. Just nu håller dom på med terapi och ett litet ljus gick upp för mig. Jag skulle gärna vilja hjälpa ungdomar. En ungdomspsykolog. Det finns så pass många dåliga psykologer där ute (i should know) och så många ungdomar som känner att ingen lyssnar och förstår. Jag skulle gärna vilja hjälpa dom. Även fast ungdomar är envisa, tysta och arga hela tiden. För jag vet hur skönt det är när rädslan tillslut försvinner och man vågar öppna sig för en psykolog. Jag vet vilken befrielse det är.
Jaha, idag är det 18 januari och dom har upprop på Korrespondensgymnasiet. Jag, som bor cirkus 200 mil från dom, kunde inte närvara. Men hon som jag pratade med skulle ju prata med deras rektor och försöka fixa in mig ändå. Men har någon på denna skola ringt upp mig? Knappast. Inte svarar dom heller när min mamma ringer dom. Vilka förbannade idioter. Jag är förbannad och jag har tappat lusten att studera hos dom nu.
Jag trodde att Korrespondensgymnasiet var ett distansgymnasium. Tydligen inte; man måste fara dit på upprop och man måste vara där för att få ett betyg i idrott, naturkunskap b och bild. Vilket skitsnack! Det är inte distans. Jag ska inte behöva resa 200 mil för att få betyg när det är ett distansgymnasium. Det är inte logiskt för fem öre. Jag vill väldigt gärna ha gymnasiekompetens för att kunna studera vidare hos Studera.nu, men det kommer ju inte fungera nu. För att studera vidare på Studera.nu behöver man en gymnasiekompetens och det har inte jag. I nuläget känns det som att jag inte kommer få det heller.
Waste of my fucking time. Här har jag gått runt och varit glad över att äntligen få gymnasiekompetens i flera månder och sedan säger dom att jag måste komma dit på upprop för att bli officiellt intagen till skolan. Sedan säger dom också att jag måste komma dit igen för att skaffa betyg i 3 olika kurser. Även fast det står på deras hemsida att man kan studera "var som helst i världen". Så dom som bor utomlands - måste dom komma till lilla och sketna Torsås för att bli officellt intagna och få ett betyg? Det kan inte gå till så.
En del människor klagar ju alltid på att invandrarna ska ut eftersom dom endast håller på med kriminella saker. Men ingen tänker på att det finns många danskar, norrmän och finnar som gör precis samma sak. Men dom är ju våra grannar; det gör ju ingenting det. Tydligen är människor dummare än vad jag trodde. Visst ut med alla som misshandlar, våldtar och gör andra brott. Men då tar vi alla svenskar, alla från resten av nordens länder och alla från andra länder och sparkar ut dom. För varför ska vi acceptera att en svensk och norsk gör brott men inte en arabisk? Att man är grannar spelar tydligen roll, men inte att man är medmänniskor.
Det är ganska roligt att människor alltid ropar ut att 'invandrarna gör mest brott!' i Sverige - när jag endast läser om svenskar som har begått våldtäkt eller inbrott. Jag läser nästan aldrig om att en invandrare har begått ett brott. I wonder why. Allt jag säger är: ska man strida mot brott ska man skylla på både svensken och araben. Och fransmannen. Och dansken. Det spelar ingen roll om mannen/kvinnan har bruna ögon och svart hår: det betyder inte att det är endast dom som begår brotten. Det är ju befängt att tro det. Dagens samhälle påminner mig ibland om WW2 - tragiskt nog. Vi sitter just nu och spyr galla över en speciell folkgrupp med en annan religion. Allting är muslimernas fel. Enligt SD är muslimerna Sveriges största hot sedan WW2. Det är det dummaste jag har hört i hela mitt liv. Vilket hot? Jag ser inget hot. Jag ser muslimer varje dag på centrum som handlar tomater och spagetti. Wow, vilket hot. Det är lika bra att vi bunkrar upp nu - så att dom inte tar oss! Vad är det med människor egentligen? Är det inkompetens eller är det bara provokation? Jag vill tro att världens största hot sedan WW2 är alla natzipack, smygrasister och fundamentalister. Dom är problemet. Fundamentalister inom kristendomen, islam, judendomen, hinduismen etc. Tyvärr är det ju många fundamentalister inom islam som gör många dåliga saker och tyvärr drar vi med alla dom andra muslimerna i fallet. Gör en muslim fel har alla gjort det. För det finns ju bara svart och vitt här i världen. Inget mellanting. Yeah.. Right.. Jag uppmanar alla att: läs koranen och bibeln. Jämför dom. Bli överraskade över att Bibeln är lika "hemsk" och "grotesk" som Koranen är. Bli överraskade över att Bibeln är lika kvinnoförtryckande som Koranen är. För ni visste väl om att det står i Bibeln att man får stena människor till döds? Att man använder slöja inom Kristendomen också? För så är det ju. Jag skakar bara på huvudet åt människor som sitter och klagar på att Islam är en kvinnoförtryckande religion när dom själv är född i ett land där Kristendomen är störst. Kristendomen är precis lika hemsk och idiotisk som Islam. Om vi nu bara ska ta upp dom negativa delarna.
(Och nej: jag kommer inte lägga ner med att skriva om det här. Det är viktigt att det blir en förändring. En hel folkgrupp ska inte bli förolämpande och diskriminerande - även fast dom inte har gjort någonting. Jag tänker inte sluta skriva och ta upp det här innan det har blivit en förändring. Skitsamma om det tar 25 år - jag fortsätter skriva om det. Folk måste fan lära sig.)
Stackars människor i Haiti. Jag är tacksam över att jag inte bor i en del av världen där sådana jordbävningar förekommer. Vad gör man egentligen i en sådan situation? Jag fick ett SMS av Röda Korset som bad mig skänka 50 kronor för att skicka hjälp till dom drabbade. Jag skickade iväg det för ett litet tag sedan. Det är klart att man har skyldighet som medmänniska att hjälpa dom just nu. Utan omvärldens hjälp har dom ju ingen chans. Jag hade gärna sett att människor runt om i världen hade skickat pengar, hjälp, medicin etc om Sverige var i behov utav det.
Fast bland allt kaos och medlidande finns det ju också idioti. En pastor i USA satt och talade om Haiti i CBN och lyckades klämma in myten om att Haiti hade gjort en deal med djävulen på 1700-talet för att få ut fransmännen. CBN säger nu att han menade att man ska be för dom - men det tror inte jag på. Han menade att dom blir straffade och att dom får skylla sig själva. En amerikansk och kristen fundementalist menar aldrig någonting annat. Det är precis som den amerikanska kvinnan (kristen) som sa på Tyra Banks Show att det var bra att tsunamin kom till Thailand och att det var bra att så många svenskar dog eftersom det nästan bara finns homosexuella i Sverige. Que pasa? Brist på intelligens? (Och folk har mage att bara klaga på muslimerna!) Sedan hade det inte spelat någon roll om det bara fanns homosexuella här: ingen förtjänar ändå att dö av en tsunami på det sättet. Idiot.
Så om ni också vill hjälpa människorna i Haiti: Skicka ett SMS med ordet AKUT NU till 72900!
Jag gick in på en blogg och deltog i ett test. Är du feminist? hette det och man fick svara antigen JA eller NEJ. Jag är inte feminist, så jag valde att ta alternativ nej istället. När jag har röstat skuffas jag direkt till en annan hemsida, där det står hur många som har röstat och så denna text längst upp: "Rösta JA om du tycker att alla människor borde ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön. Att varje individ har rätt att se ut, agera, tycka och tänka utifrån dennes indivduella perspektiv OAVSETT kön. Rösta NEJ om du tycker att man bör fortsätta att styra folk med snopp att vara "manliga" dvs matcho/starka/ego m.m. och folk med snippa att varea "kvinnliga" dvs empatiska/ödmjuka/omhändertagande m.m."
Vad är fan är det för skitsnack? Jag tycker att alla ska ha samma rättigheter, att alla har rätt se olika ut och att tänka olika. Är det bara feminister som kan värna om människors lika rättigheter nuförtiden? Måste jag automatiskt placera mig ett s.k. fack för att kunna ha dom tankarna? Tydligen är ju jag en liten råtta som tycker att "flickor ska vara flickor" och "pojkar ska vara pojkar". Vilket jag inte alls tycker. Var som du vill, är mitt motto. Nä, detta tyckte jag var grymt irriterande. Jag tycker att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, att alla ska kunna tänka och agera olika och mycket annat, men jag är inte feminist.
Himmelriket ligger i Köpenhamn. Jag sitter och lyssnar på Infected Mushroom just nu och mina tankar rusar iväg till Christiania - som ligger i Köpenhamn. Fristaden mitt i Köpenhamn. Jag har aldrig varit på ett skönare ställe än Christiania tror jag. För det första var allting så färgglatt. Som en lycklig LSD-tripp. Konstiga målningar på varje vägg i alla färger som finns. Speciellt marknanden exploderade i färger och olika saker. Hemmagjorda halsband, virkade reggaeväskor, glasbongar, haschpipor, rizzlapapper i olika färger och mycket mer.
Om ni aldrig har varit där tycker jag ni borde fara dit. Det kändes som att komma till ett annat universum. Människor stod med bord i hörnen av gatorna med påsar fyllda av marijuana. Olika hundar sprang lösa och lekte med varandra. Det fanns till och med en liten pub/krog som hette Woodstock. Jag kan ju säga såhär: jag trodde aldrig att jag skulle sitta i Christiana och dricka en Heineken på en liten pub som hette Woodstock. Jag trodde knappt att stället existerade innan jag hade kommit dit.
Men ögonblicket då jag kom på att Christiana var himmelriket var nog när jag och Alice gick iväg för att inspektera stället ännu mer. I ett litet hörn började det plötsligt pumpas väldigt hög musik. Psytrance. Deeply Disturbed med Infected Mushroom. En av mina favoritlåtar. Just då förstod jag att Himmelriket ligger inte ovanför molnen tillsammans med en slags Gud; nej. Himmelriket ligger i Köpenhamn. Bakom murarna av Christiania. Jag hade kunnat leva som en lycklig människa där. Om Christiania blir förbjudet kommer jag att bli väldigt arg. Varför ska man stänga ner någonting så fint egentligen? Låt dom leva sina liv som dom vill. Dom klarar sig alldeles utmärkt.
Till och med Sverige bryr sig om det. Inte på ett bra sätt, nej: dom vill också att det ska bli ett 'normalt' ställe. Det är ju ganska typiskt oss gråsvenssons. Stäng ner allting som inte hör till normen! Men jag säger såhär: Om Sverige hade haft en fristad så hade ju jag inte bott i Luleå.
Ok, jag längtar till sommaren/våren nu. Vintern är fin och en mycket bra årstid i ca 3-4 veckor och sedan blir man ganska less. Mest less blir jag på att nästan frysa ihjäl varje gång man öppnar ytterdörren. På sommaren är det varmt, man kan sitta precis var som helst och det finns mycket mer att sysselsätta sig med. På sommaren kan man sätta sig ner under en björk och pilla i gräset i ett par timmar. Man kan ju inte direkt sätta sig ner under en kal björn (edit: nej, det kan man ju verkligen inte, menade björk såklart) mitt i vintern och pilla i snön. Om man inte är 7 år gammal och har full mundering på sig.
Vet faktiskt inte vad jag gillar bäst. Under sommaren vill man ha vinter och på vintern vill man ha sommar. Så är det ju alltid. Fast hösten och våren är nog bäst skulle jag tro. På våren är det lagomt varmt för mig (du kan vistat ute i hood utan att svettas ihjäl) och på hösten är det lagom kallt (du kan vistas ute i hood utan att frysa ihjäl). Ja, ni ser ju, det är hoodtröjan som avgör allt.
Det tråkigaste som finns är när en viss vänskap glider längre och längre bort. Det är ganska oförståeligt för mig - hur en vänskap helt plötsligt kan vara borta eller helt enkelt bara dimmig och nästan försvunnen. Hur någonting som betydde väldigt mycket för en kan vara borta nästa dag. Vad är det som gör att det händer egentligen? Hur kan en nära vän plötsligt bli en bekant? Hur kan en djup och bra vänskap plötsligt bli så kall och diffus att det blir pinsam tystnad i varandras sällskap? Hur kommer det sig att man helt plötsligt inte säger hej längre till människor man var med 24/7 förut? Till människor man delade hemligheter, tankar, skämt och mycket mer med. Det är konstigt och jag önskar att det inte behövde bli på det sättet.
För om man låter vänskapen försvinna nog mycket kan man aldrig komma tillbaka till det som en gång var. Det är bara och kolla på '05. Hur många gånger har man inte sagt att man ska ta tillbaka allting? Att man ska fixa ihop allting och att det ska bli som förut? Tusentals gånger. Det har aldrig hänt och kommer aldrig att hända. 2005 var bara ett mycket fint kapitel i våra liv och jag antar att jag - och alla andra - är inne på nya nu. Klart att man kanske kan läsa om just det kapitlet och minnas, men det kommer aldrig bli som förut. Vilket faktiskt är ganska trist. Under 2005 var jag 15 år gammal och trodde att vardagen skulle se ut sådär föralltid. Att vi alltid skulle sitta på Hertsö Centrum. Att vi föralltid skulla tjuvröka i Ghettot. Att vi föralltid skulle springa från polisen under helgerna och dricka folköl i någons bastu. Men det var ju ganska naiva tankar från en 15 åring. Vad visste jag?
Men med vänskap ska det ju egentligen vara en annan grej. Jag har haft många bra och fantastiska vänner i mitt liv. Vänner jag trodde att jag skulle ha kvar när jag var 45 år gammal. Många av dom har antigen flyttat, försvunnit eller helt enkelt bara suddats bort. Min f.d. bästa killkompis till exempel. Jag har ingen aning om vad han gör idag. Jag har ingen aning om var han bor. Jag vet knappt hur han ser ut idag. Jag undrar varför det blir så. Klart att vissa människor kommer och går. Så är det ju alltid. Men jag trodde att vissa skulle stanna föralltid. Tydligen inte. Bästa vänner blir till bekanta och bekanta människor blir till främlingar. Nuförtiden har jag ett par nära vänner. Inte lika många som jag hade när jag var 15-16 år. Då var man bästa vän med hela Luleå. Dom vännerna jag har nu kommer inte försvinna. Hoppas jag. Även fast det är vissa som håller på att tyna bort redan nu. Jag önskar att jag kunde stoppa det - men det går inte. Det är egentligen inte upp till oss att bestämma. Jag har ingen aning vad det är för fikus som sitter och bestämmer det egentligen. Klart att det finns svackor. Man kanske inte umgås på ett par veckor. Men nog många veckor och det är borta. Jag har varit med om det ett x antal gånger. Men vad ska man göra?
Äh, det här är inget deppigt inlägg, om ni trodde det. Jag är faktiskt väldigt glad idag, även fast jag är trött som en gnu. Jag kom bara att tänka på detta. Jag har ingen aning om varför. Jag undrar hur mitt liv hade sett ut idag om vi fortfarande satt fast i 2005 tillsammans på Hertsö Centrum. Jag undrar hur mitt liv hade sett ut om man fortfarande kände 99 % av Luleås ungdomar. I wonder!
Jag tänka mig att denna blogg är mycket trist att läsa just nu. Det enda vi skriver om är vad vi gör under dagarna och ibland kommer jag in med ilskna uttrop om att islam är en fin religion i grunden och att vissa svenskar är idiotas. Jag kan tänka mig att det blir ganska uttjatat efter ett tag - men vad ska man göra? Jag vill att bloggdesignen ska bli klar så att man kan kicka igång ordentligt. Själva grejen med den här bloggen är ju att vi vill ha konstruktiv kritik om våran kommande bok. Men det går ju inte med 10-20 läsare om dagen. Sedan är det ju rätt viktigt att vi faktiskt skriver om boken också.
Äsch, jag har ingen aning faktiskt. Den här bloggen kommer förhoppningsvis bli mycket bättre när designen har kommit upp. Den är ju inte direkt lockande och fin just nu. Den är neutral, stel och ingen fattar vad vi skriver om. Ja... Fan vad bitter jag låter. Jag är inte bitter just nu. Jag tycker bara smileys i blogginlägg är överskattade. Jag känner mig fånig om jag ska lägga ut femtiofem smileys i ett enda inlägg. Men det är ju jag det. Men nu kommer jag in på ett annat ämne.... I och för sig har jag ingen aning om vad min mening med detta inlägg var från första början, men okej.
