Jag och pappa sitter i köket. Helt plötsligt hör man hur mamma vrålar från sovrummet (hon sover). Jag och pappa kollar på varandra. Sedan blir det tyst ett tag och sedan ropar hon någonting. Nu gick pappa dit för att höra vad hon vill. Ja, min mamma är underhållande när hon sover. Om det inte är "99 % chans att det regnar där borta" så är det att hon vrålar.
Ibland, när jag kommer hem om nätterna, brukar hon sätta sig upp och fråga med misstänksam röst: "Vem är du?" Vet inte hur jag ska tolka det dock.
Jag har en inbyggd mick i min webcam.Observera; en inbyggd mick. Han bjöd in oss till ett videosamtal där man kan tydligen kan prata med varandra. Jag har en inbyggd mick i min webcam.
Wow. Tåwe och jag fick smått panik idag. Vi satt och chattade med en italienare (hehe) som hette Franco. Han som ut som en typisk italienare: sliskig och jävligt snygg. Så ber han oss sätta på webcamen. Precis innan det hade vi sagt att vi inte hade någon bild att skicka på oss och nu skulle han ju aldrig tro att min webcam är sönder. Vilket den inte är (den första jag köpte); men det behövde inte han veta. Så Tåwe höll för camen också skulle vi visa honom att den visst var trasig. Så Tåwe den tar den nyaste camen och håller för linsen.
Men då märker jag att man ser min tröja och palestinasjal lite suddigt på bilden. Vi fattar ingenting. Tåwe säger att det var han; men vad fan, hur stor är chanserna att både han OCH jag sitter med samma tröja och sjal på oss? Inte stora alls. Så vi stoppar på camen en gång till och då får panik. Jag skriker; "SITT STILL!" och skriver "It's broken!" på msn och håller andan för att inte röra på mig. Tåwe sitter och skrattar hysteriskt bredvid mig och fattar ingenting. Så stänger vi av.
Nu jobbar våra hjärnor på högvarv. Hur kan min nya cam visa mig om hon håller för den? I min hjärna ploppar det upp någonting med spöken. Sedan... Upptäcker jag hur min gamla cam ligger bakom datorskärmen med kameralinsen riktad mot min mage. Katching! Vi kände oss ganska dumma. Varför tänkte vi inte på det? Och okej.. Detta kanske inte låter roligt; men jag lovar att det var extremt klockrent om ni hade sett det IRL. Jag som sitter och skriker "SITT STILL!" och Tåwe som sitter med en cam i handen och skrattar hysteriskt.
När jag gick i fyran sa mina klasskompisar att jag skulle kunna bli en ståuppkomiker. Jag tyckte det var ganska coolt att dom sa de; men nowadays är det väl ingenting jag kommer bli. Jag vill inte bli det heller. För jag har ju bara en väldig sjuk och twisted humor och är väl lyckligt lottad eftersom jag känner människor som är lika konstiga i huvudet som jag själv är.
Men jag undrar hur människor hade reagerat om jag hade kommit upp på scenen och börjat prata om sharts och noodles. Eller om jag hade farit fram och tillbaka med mitt finger och skrattat hysteriskt "eftersom det ser ut som en liten fågel" osv. Jag tror någon hade ringt psyk faktiskt. Eller! Om jag hade vänt mig om med rumpan mot publiken, pruttat och sagt med förförisk och låg röst: Boom.. (HAHAHA!) (Japp, jag kom på det nyss.) (Ja, jag skrattade hysteriskt åt det)
Det händer mycket i min lilla hjärna under ett avsnitt.
Mina tankar under ett avsnitt av Glee:
"Hahaha. Nej, ni måste stoppa henne. Förbannade satkärring. Gah, vad less jag blir honom. Euw, äckligt. Fan vad töntigt att dom ska sjunga så mycket. Åh, titta en hunk. Gud vad lång han är. Han ser ut som en neandertalare. Men gör slut med din fru då. Varför ska hon ljuga om barnet? Men herregud, ser ingen förutom jag att hon har en kudde under tröjan? Men varför blir han tillsammans med nörden? Herregud vad snygg han är. Herregud vilket as han är. Hahaha. Det här är roligt. Vilken snygg tröja hon hade. Jag stör mig på hennes näsborrar. Vilken kommersiell och tråkig röst hon och han hade. Men sluta sjung då. Varför ska han dansa så mycket? Jag undrar om Finn kommer få reda på att han inte är pappan. Hahaha."
Alice berättar när hon testade en slags trampmaskin på gymmet: Ja, och hela min hals sved för att det var så jobbigt och för att jag hade svårt att andas och ... då hade jag stått på den i en och en halv minut.
Det är många storbloggare som har blivit vän med Raka Arsel. Jag ville också bli vän med honom: bara pga namnet. Han heter det på riktigt. Jag älskar det. Jag börjar fnissa hysteriskt så fort jag ser hans namn. Så.. att.. Nu är jag vän med honom. Han svarade väldigt snabbt. Stackarn, jag undrar om han vet vad hans namn betyder? Jo, någon har säkert berättat för honom. Men jag är endast vän med honom för hans namn. För det är ju status att vara vän med (ett) Raka(t) Arsel på Facebook. Hahahahaha.
Bea har hittat ett nytt kall i sitt liv: hiphop och rinkebysvenska.
Skillnaden mellan mig och Bea är väl inte direkt gigantisk. Om man kollar på humor och psykotiskt beteende är vi väl ganska (läs: mycket) lika. Enda skillnaden mellan oss är väl att Bea alltid har varit lite av en indie/punkrockare. The Killers, HIM, Social Distortion osv. Så medan hon gick runt och lyssnade på Wings of a butterfly och Story of my Life med svart tuppkam och Ramones tischa gick jag runt med mjukisbyxor storlek Triple X och citerade Ken Ring och pratade en lättare version av Rinkebysvenska. (Jo, jag var en Ken Ring-fjortis som kunde Grabbarna från Förorten utantill.) Bea har inte heller lyssnat på hiphop förut. Tills... Hon började umgås med mig och Skarelito. Det började med T.I och Bea blev kär i honom. Alla blev chockerade. Speciellt Bea - hon förstod inte riktigt vad som höll på att hända med henne. Jag kan tänka mig att det var mycket förvirrande för henne att plötsligt tjuta ett glädjerop när "Whatever you like" med en hiphopare började spelas.
Sedan fortsatte det med att jag lyssnade 5 sekunder av A Milli av Lil Wayne. När Bea hade farit hem skriver hon till mig på msn att hon satt och lyssnade på den. Hon lät ganska hysterisk. Jag började att frusta av skratt. Ni som inte känner Bea kanske har svårt att förstå vad jag egentligen menar. Men... Tänk er att Marilyn Manson helt plötsligt skulle börja gilla Britney Spears. You get the picture.
Men nu har Beatrice Ökvist tagit ännu ett steg mot... Ja, jag vet inte var detta kommer leda henne. Hon kan nu sjunga med i Magdansös av Medina. Observera att dom sjunger på arabiska och att dom även sjunger om arabisk dansös, att smeka sig själv och ja, kanske lite annat som man kan se som kvinnoförnedrande (om man är lättstött). Det är alltså så långt bort från Bealand man kan komma. Ute i öknen är vi nu. Men jag är stolt. Jag tycker detta är skitroligt! Jag börjar skratta nöjt av att veta att Bea sitter hemma och lyssnar på denna låt:
.. Skitit sedan förra året! .. Varit hemma sedan förra året! .. Tagit en rök sedan förra året! .. Pissat sedan förra året!
Ni kan ju tänka er hur jag och Bea lät 1 minut efter tolvslaget. Fast det var nog mest Bea - hon hakade upp sig ett litet tag. Som en gammal LP-skiva. Det var fett roligt ett tag, men i slutet ville man bara ta en kudde och slå henne lite lätt i huvudet. (Skoja!) Fast det låter ju ganska roligt. Eller är det bara vi som har stinkande (läs: exemplarisk) humor? Det kan vara mycket möjligt.
Seriously dude, you gotta lay off the Kenny vs. Spenny-booze now. Kvinnan ser på det där programmet som en besatt. Nu har jag bestämt mig för att ge henne en snabb och positiv intervention i HIMYM-anda. Nyss ringde hon mig i halvextas och berättade att... Äh, hon berättar det säkert senare. Funderar iallafall på att öppna en Facebookgrupp som heter "Help Beatrice Now!"
Nä ja sköj ba med dig mannen. Det var coooult det som hände och du får se hur mycket du vill på det programmet. (Som att du enda skulle lyssna på råd från mig - tung serieknarkare with no effin' intentions to quit.) (rehab is for quitters) (som precis har börjat se alla avsnitt av SNL - saturday night live - och ja, det har hållt på i 35 år nu. kommer sitta inne till juni 2014.) Jag såg bara den här bilden och ville ha en anledning till att använda den på bloggen.
